Manual för Svenska akademiens ordlista

Posted on 23 december, 2012

0


När jag slutade på ett jobb fick jag Svenska Akademiens ordlista, 2006, i present för de visste att jag var engagerad i språket och hur det konserverar könsrollerna. Så jag tog det som en bra anledning att läsa 1130 sidor ord. Jag studsade till nästan direkt på sidan IX – 2 Språkbuk och språknorm:
»Ordlistans rekommendationer utgår från två fundament: hur språkbruket i själva verket ser ut och hur man skulle vilja att det såg ut.«

Vem är denne »man« som vill att språkbruket ska se ut på ett visst sätt? När ordlistan kom ut var Hoarace Engdahl ständig sekreterare och jag tror inte det om honom. Det måste vara någon annan.

Jag tror det är den förrädiska »normen« som är den »man« vi söker och som tydligen har fast anställning på ordboksredaktionen. Mannen som i »mannaminne«. Har du någonsin hört eller sett ett »kvinnominne«? »Mansålder« men ingen »kvinnsålder«. Vi har »lekman« men ingen »lekkvinna«. I ordlistan finns också »gärningsman«, många gärningar utförs även av kvinnor men någon »gärningskvinna« finner jag inte. På nyheterna i TV 4, sa nyhetsreportern, en kvinna: »Gärningsmännen var fyra flickor«.

På nyhetsredaktioner används ju SAOLs ordlista som riktmärke, det är inte bara i Alfapet.

På mitt skrivbord ligger två av Svenska Akademiens ordlistor den nya från 2006 och en från 1966 och jag jämför i de olika upplagorna några ord på A. Redan på ordet abdikera anar jag något. »normen« har slagit till:
Abdikera – tronavsägelse. 1966 års utgivning
Abdikera – avgå som kung. 2006 års utgivning
Varför detta förtydligande att det enbart är en kung som kan avgå? Politiker, och många andra, har på olika sätt kämpat för ett jämlikt samhälle sedan 1966 och långt tidigare. Detta arbete borde avspegla sig i akademiens nya ordlista, tycker jag.

Med tanke på förklaringstexterna i början på nya ordlistan kanske vi kan förstå vad Svenska Akademien vill: förtydliga »normen«.

»Vad säger du då om sjuksköterska«, brukar bli den första frågan på mina föredrag. Så vi tar det nu direkt. Det finns några ord där kvinnan är »normen«. De är så få att de knappast spelar någon roll annat än som en spegel för den manliga »normen« att spegla sig i – få känna hur det känns att inte finnas annat än genom ett förtydligande »manlig«.

mödravårdscentral – sjuksköterska – modersmål – modersmjölk

Vad jag vet finns det ingen »fadervårdscentral« men det skulle säkert behövas och i »sjuksköterska« får mannen bli »manlig« sjuksköterska och något »fadersmål« har jag aldrig hört talas om. Språket har säkert utvecklats i samspel mellan moder och barn – modersmål. Modersmjölk är ett jämlikt ord för den tillkommer båda könen. För några år sedan var det några grabbar som försökte få brösten att ge mjölk. Det blev tyst om dem ganska snabbt.

Något annat som är märkligt i SAOLs ordlista är att mannen finns inte som ett genus.
Burmes – inv. i Burma enligt ordlistan
Burmesiska – språk, kvinna.
Mannen är »normen« så han nämns inte eller ska vi tolka det som att han reduceras till»inv.« Det ska vi själva begripa, mannen är »normen« och behöver inte nämnas. I »Amerikan« är mannen fortfarande obefintlig nu nämns han som »person«.
Amerikan – person från Amerika
Amerikanska – kvinna.

Men och ska jag avslöja att mannen finns som förklaring vid tre tillfållen i Svenska Akademiens ordlista:
Blottare – man som av sexuell drift blottar könsorganen inför obekanta.
En fundering har blottare mer än ett könsorgan?
Pedofil – vuxen man som söker sexuell kontakt med barn.
Mulatt – manlig avkomling av en svart och en vit person.

Du har just läst den fullständiga listan på män i SAOLs ordlista. Några frågor väcker den ju. Varför just dessa tre ord när mannen äntligen nämns? Varför kan mannen inte få vara Burmes? Och en fundering om hur en mulatt blir till. En svart och en vit person. Person i ordlistan kan alltid tolkas som att det är en man. Hur får två män en avkomling?

Ibland nämns dock mannen då ett ord böjs »som man«, som sjöman. Numera finns det en hel del »sjökvinnor« men inte i ordboken. De får nöja sig med att vara »kvinnliga sjömän«.
Leif B Frid

Annonser